Författare: Lotta

Kategorier
Hälsa

Hur lever vi egentligen? Del 1

Hej!

Jag liksom alla andra får höra media berätta för oss om ungdomars dåliga resultat i skolan, den stora massarbetslösheten bland ungdomar och så vidare. Det talas om ungdomar som driver runt på stan, det ges fler Add och AdHd diagnoser än aldrig förr och skarp kritik riktas framförallt mot skolan. Har vi missat något? Är allt skolans fel?

Jag tänkte klä av den här myten. Jag är trött på att myten om skolan som ”den onda” och ungdomen som ”den utsatta”. Jag med mina hundratals samtal med barn och ungdomar om deras hälsa, levnadsvanor (sömn, kost och träning) fått en helt annan bild än riksdagspolitiker och andra skolkritiker.

Om vi tar och börjar med sömn!

Det finns många studier kring det här med vad som händer med ett barn/ungdom som lider av sömnbrist. Det är inte ovanligt att en skolungdom mellan 15-19 år gå och lägger sig vid midnatt och går upp klockan sju. Med det betyder det att den får minst 2 timmar för lite sömn varje dag. När ett sömnschema ser ut så, så brukar inte ungdomen somna direkt. Det tar kanske 30 minuter till en timme innan ungdomen sover. Och då saknas det mellan 2 1/2 timmar till 3 timmar per natt. Det brukar resultera i att ungdomen inte kan koncentrera sig i skolan, den dricker energidrycker för att hålla sig vaken och allt som oftast är ungdomen likgiltig eller har ett ordentligt humör. 

När det kommer till inlärningsförmåga så har tonåringen svårt att hänga med i undervisningen. Han/hon kommer hela tiden på efterkälken och då skapas det frustration. Vid genomgångar kan vissa bitar helt gå förlorade eftersom elevens hjärna tar något som kallas för ”micro sleep”. Det betyder att hjärnan tar en tupplur utan att man själv är medveten om det. Det kan röra sig om sekunder till ibland en minut. Och när det händer så är det svårt att få ett sammanhang i det man precis har lyssnat på.

Vad gör tonåringen för att överleva? Jo, allt som oftast sover ungdomen väldigt länge på helgerna. Jag har mött tonåringar som har berättat att de har sovit till klockan 16-17 på helgen. När du har en sömnskuld så måste du ta igen den för att hjärnan ska ha en chans att klara av att jobba. Och tar du inte igen din sömn så kommer du att få kognitiva svårigheter i livet.

För mer information: Gå in på den här hemsidan som är skriven av  Gwen Dewar

Signs of sleep deprivation in children and adults:

http://www.parentingscience.com/signs-of-sleep-deprivation.html (2012-11-13)

Längst ned på sidan finns en lista på referenslitteratur för den som vill veta mer om ämnet.

Om man vill så får man gärna kontakta mig eller söka själv i ämnet. Det är upp till var och en. Det bästa är att göra det bästa för sina barn.

Något som jag inte har tagit upp ännu är det som händer psykiskt hos barnen när de inte får sova ordentligt. Men det får bli ett annat blogginlägg i min nya serie: Hur lever vi egentligen?

 

 

Kategorier
Bara jag Politiska tankar

Höst!

Nu har det varit tyst här länge!

Efter att ha kommit hem från Slovenien befinner jag mig nu återigen i Halmstad. Borta bra men hemma bäst brukar man säga. Men det blir lite konstigt när hemma (Miran) inte bor med mig. Så jag är hälften hemma och hälften borta. Och hösten med dess vind och regn är  här och jag bara längtar till att höra snön knastra under mina skor.

Hösten bjuder på stora förändringar i världen. En stor sådan var att Obama fick fyra år till. Det var väl det bästa av två rätt dåliga alternativ. Jag vet att många tror att Obama är som en sosse. De kan inte ha mera fel. Obama är liberal och förmodligen mer höger än Reinfeldt och Company. Men han är inte så otroligt bakåtsträvande som Mitt Romney som är konservativ.

Hade vi fått Romney till makten så hade det blivit lika illa om inte värre än när Bush var vid makten. Totalt krigstokiga med konstiga värderingar är många konservativa. Det är för mig en gåta hur man kan klappa sig själv på axeln och tycka att man är bättre än andra för att man är en vit man av medelklassen som är gift med en kvinna. En kvinna som är sambo med en annan kvinna är i mina ögon lika mycket värd. En svart man är lika mycket värd, en tonåring från arbetarklassen är lika mycket värd. Ja, ni förstår vart jag vill komma. Men det är bara vissa som får bestämma över sig själva. Enligt Republikanerna så måste en kvinna behålla barnet om hon har blivit våldtagen För om hon blev gravid så njöt hon egentligen av sexet (våldtäkten).

Nog om valet i USA. Vill bara kommentera att valsystemet i USA är otrolig föråldrat och inte alls demokratiskt. Så, nu var det sagt också.

Men jag känner förändringens vindar som blåser runt om mig. Jag och en vän pratade ganska mycket om det idag och vi båda insåg att livet inte har en rak väg. Den är ganska snirklig och spännande. Men den finn där… Jag vill illustrera det med en bild jag tog i våras.

 

Jag vill säga att: Jag alltid kommer att hitta min egen väg och ibland är det resan dit som är det viktiga och inte målet. År 2012 är enligt mig och många andra det mest konstiga året som någonsin har hänt.

Från och med nu kommer bloggen att bli uppdaterad oftare igen!

Kategorier
Bara jag

Att vakna med energi

God morgon!

Regnet ute har avtagit och jag känner mig mindre mörk i mitt sinne. Igår var ett uppvaknande ifrån mitt självömkande. Jag hade liksom fastna i mina tankar om min livssituation. Jag tyckte att den speglade den jag var och vad jag kunde och inte kunde. Jag tog på mig kläderna för den stressade och ouppskattade läraren och fann mig i det. Jag såg inte möjligheter till någon förändring och jag såg bara hur allt blev mörkare och mörkare. Hur jag var fast och att jag inte visste vad jag ville göra med mitt liv. Jag har en lärarexamen och fem års studier och studielån. Vill man sadla om och testa någonting nytt? Jag tror att jag är n av många som går i dessa banor.

Men jag är inte den som bara sätter mig ned och säger: ”Ja, nu är det som det är och jag får nöja mig med det.” Jag har väl aldrig bara nöjt mig med vad livet har erbjudit mig. Jag har testat att bo på olika platser, jag har alltid siktat högt och när det gäller relationer så har jag väl aldrig varit med någon som jag bara har nöjt mig med. Det tog mig 32 år att hitta mannen i mitt liv. Och jag nöjde mig aldrig med det näst bästa. Jag skulle ha mannen i mina drömmar. Annars så kunde det va. Så varför gör jag nu så här mot mig själv? Varför tar jag mig inte ur situationen? Vad går jag och väntar på? Är vi fler som går och väntar?

Jag måste våga lyda mina egna råd. Jag måste våga satsa på det som jag vill med mitt liv. Jag vill inspirera andra och jag vill att människor med min hjälp ska kunna växa och nå sina mål som de sätter. Vore det då inte bra om jag faktiskt levde som jag lär?

Lotta – för en förändring

Kategorier
Bara jag Politiska tankar

Skriva

God morgon!

Idag fick jag en sådan inspiration att skriva. Jonas Hassen Khemiri var på tv4:a nyheterna och berättade om sitt författarskap och rasism i vårt svenska samhälle. Det var så klockrent att han var i studion och att han berättade om vad som hade inspirerat honom att skriva. Jag har massor i mitt liv som inspirerar mig varje dag och det svåra med författarskap är väl att egentligen våga tro på sin ide och att fullfölja den. Jag själv har mängder av påbörjade stoff, alltifrån diktsamling, roman, barnbok till pjäs. Men inget av det blir klart. Kanske hänger det ihop med att lärare under mina år alltid har kritiserat mitt skrivande. Nej, nu var jag inte rättvis. Jag hade en vikarie en gång på grundskolan som älskade min berättelse Varulvsmannen. Det var så fantastiskt att få höra att jag berättade på ett sätt som tilltalade. Efter det så ville jag bara skriva och skriva och skriva. Tills jag träffade en lärare som sa att jag hade stora problem med min meningsbyggnad och att jag behövde träna. Inte en gång fick jag beröm för mitt innehåll.

Men nu efter fem år på högskolan och snart fyra år som verksam lärare, så tycker jag att jag tränar en hel del. Men jag är väl inte mästare på att använda mig av komma tecken. Det kan jag bli bättre på.  Men efter att jag startade min blogg så har jag äntligen kommit in i mitt skrivande igen. Det är så underbart att få knappa på tangenterna och se mina tankar bli tryckta ord.

Den här veckan har varit en berg och dalbana. Det har gått från förtvivlan på jobbet till lycka på jobbet. Och det har verkligen sugit musten ur mig. Jag är vad jag vet inte den enda läraren som känner så just nu. Vad jag vet är vi många kollegor som idag kämpar för våra yrken. Vi kämpar mot politiker, löneförhandlare, rektorer, föräldrar och snart ”mot” våra egna kollegor. Med alla nedskärningar på gymnasiet så är det ingen som går säker. I Halmstad väljer kommunen att ta in friskola efter friskola utan att tänka på vad konsekvenserna blir för skattebetalarna och kommunen.

Det var nämligen så här att i torsdags hade vi i Vänsterpartiet ett möte med en av Halmstad kommuns ekonomer. Den här ekonomen jobbar med att göra budgetarbetet tillsammans med både oppositionen och femklövern. Han berättade (bekräftade) det som mina partikollegor bara hade en svag aning om. Och det var; Kommunen bestämmer att man bakar in vissa saker i en skolpeng – antal kvadrat för eleven på skolan, pengar för skolmaterial, pengar för undervisande lärare osv. Då har man bestämt att det ska vara ett visst antal kvadrat och som då engelska skolan gör är att man låter eleverna vistas på halva ytan som kommunen har bestämt, men tar betalt för hela. Detta gör att det som blir över går rätt ned i fickan på friskolan. Så Engelska skolan har mindre lokaler för samma antal elever som en annan skola för samma pengar, men har en lägre hyra. Ska man kunna tulla så på reglerna? Är det bra för verksam personal och elever? Finns inte reglerna för att ha en bra kvalitet?

Idag ska jag förhoppningsvis börja på mitt nya skrivprojekt. Och jag hade den här gången för avseende att avsluta det med.

 

Kategorier
Bara jag

En sorgsen lärare

Hej!
Idag ställer jag mig fråga: Vad innebär det egentligen att vara lärare?

1. Fjäska för eleverna så att fler elever väljer vår skola. (Det är viktigt med skolpengen)

2. Behandla eleven med silkesvantar så att eleven och föräldrarna inte känner att de har något ansvar

3. Tro inte att du ska undervisa eftersom du ska skriva åtgärdsprogram och ringa elever halva dagarna

4. Som lärare ska du numera även planera marknadsföring för skolan. Till detta tar vi en hel studiedag!

5. Ta på dig ansvaret för varje elev som väljer mobiltelefonen framför dig (ps. Säg inte ifrån att de ska lyssna på dig för då kan det uppfattas som att du vill att eleven ska vara delaktig i undervisningen)

6. Du ska vara snäll och glad och ge snäll-betyg för då blir rektorn och regeringen glada.

 

Om det i fortsättningen ska vara så här så kommer jag att byta yrke. Jag skriver aldrig under på ett sånt här förhållningssätt till eleverna. Jag sätter betyg på den kunskapen som eleven har i ämnet. Jag betygsätter inte hur eleven är utan vad den presterar. Och i detta innebär det att eleven kan visa upp kunskap och ta ansvar. Detta betyder att när jag har en muntlig examination så är eleven förberedd och när vi har skriftligt så är eleven förberedd. Har vi gruppsamtal så visar man respekt för varandra och man pratar inte i mun på varandra. Man tar ansvar för att man har med sig det materialet som vi jobbar med till klassrummet och man visar hövlighet mot sin lärare och sina kamrater. Detta kallas likabehandlingsplan. Vad skulle hända om jag inte kom förberedd till mina lektioner? Och säger- vadå mina grejer har blivit snodda. Det är inte mitt fel!

Jag kommer heller aldrig ge mina gymnasieelever instruktioner som är skrivna på ett så simplifierat sätt att de kan tolkas av en i årskurs 3 när jag jag jobbar på gymnasiet bara för att mina elever inte ”pallar” att läsa det som står. Någon måtta får det vara! Jag vill att mina elever ska utvecklas som människor i mina ämnen och då måste det det finnas utrymme i instruktionerna för att det ska bli möjligt. Jag tänker fortsätta att göra uppgifter som fortsätter att utveckla dem och jag kommer att fortsätta att vilja få dem till att tänka själva.

Men om mitt yrke vill ta bort allt som jag ser som självklart och vill att jag följer ovanstående 6 punkter. Då är det dags för mig att fundera på vad jag håller på med.. För min pedagogik och filosofi går inte ihop med politiken.

En sorgsen lärare

Kategorier
Bara jag

Att vara tacksam – trots att det ibland ser mörkt ut!

Att gnälla!

Vi gnäller väl alla lite då och då. Och ibland finns det ingen hejd på det. Idag var en sådan dag.

Ibland slår problemen en hårt i skallen och man går in i gamla fotspår. Usch att det där skulle hända, den där lyssnar inte på mig och den där ska vi inte ens tala om… Och sen är butterjöken igång. Det är först när man tar med sig sitt gnäll hem och det kärleksfulle men ack så bestämde mannen säger. Men Lotta – Har du inte fattat någonting? Hur kan du gnälla och vara bitter över din kropp (för det var det jag gnällde om) när du har gått ned 3 kilo på en vecka? Vad får du ut av gnällandet? Har du inte märkt att när du är positiv och tacksam för det du har och det du gör, att det är då du får resultat i livet? Det är sådana människor som jag gillar att ha i mitt liv. För det är viktigt att stanna upp och trycka på stopp!

För det som jag lär mig i allt detta är mycket mera värt en fem minuters gnäll. Att få gnälla i fem minuter kan väl vara en skön ventil då och då. Men det ger ju ingenting i långa loppet. Jag tror som Miran att det är viktigt att se det positiva i även det som är svårt. Att man alltid kan ta någon lärdom av det som man går igenom. För vem har sagt att livet ska vara lätt? Ständigt får man utmaningar och ständigt får man ta sig samman och komma igen.

Men det viktiga för mig och min hälsa är att jag behåller lugnet och att jag sover gott om natten. Då löser sig allt:)

 

http://thinksimplenow.com/happiness/6-ways-to-be-positive-in-any-situation/

 

Kategorier
Politiska tankar

Röntgen here I come!

Woho!

 

Då jag hade hämtat posten insåg jag att det var ett brev adresserat till mig ifrån röntgen i Halmstad.

 

Det kunde ha varit en helt vanlig dag idag. Men det hela började med att jag läste färdigt mina kapitel inför föreläsningen och litteraturseminariet vid frukost. Det var ingen vanlig arbetsdag för mig. Jag är ju numera student på Högskolan i Halmstad. Vi är en grupp på 12 personer som just nu läser VFU-handledarutbildningen. Vi är ett härligt gäng med ett gott samtalsklimat och där vi lär oss massor av; föreläsarna, kurslitteraturen och inte minst från varandra. Som vanligt fick jag ihop allt på morgonen i sista sekund och hann svänga förbi DHL innan lektionsstarten. Mina kosttillskott för min tarmflora hade kommit.

Vi började morgonen med en riktigt bra föreläsning och vi avslutade dagen med ett riktigt bra litteraturseminarium. Min grupp består av lärare som jobbar mot de lite yngre åldrarna. Men på något sätt hade vi liknande tankar. Alla var vi missnöjda med hur makten fördelas i vår skolvärd. Det finns tre dimensioner; den politiska, den filosofiska och den psykologiska. Det som vi upplevde var att den politiska makt som just nu råder, inte är bra för våra ungdomars lärande. Den politiska makten går inte så bra ihop med de mål (filosofiska) och de värderingar (psykologiska) som vi har att jobba med.

När allt var slut så åkte jag till gymmet för att röra lite på mig. Det kändes bra. Men det bästa var ändå när jag kom hem och fick sätta mig ned med posten och då öppna kuvertet. Jag har fått en tid på röntgen… de tar emot mig redan på torsdag:) Jag blev så glad att jag jublade. Det kändes som att sjukvården nu äntligen (efter mkt bråk) tog mig på allvar. Jag ska äntligen få en ordentlig utredning på mina njurar och min sköldkörtel. Förhoppningsvis är specialisten såpass påläst att vi kan undersöka vidare och inte stanna vid sköldkörteln (bara för att det är enkelt).

Men, man får ta en sak i taget helt enkelt!

 

Natti natt:)

Kategorier
Bara jag

Slash och Ozzy

Hej och hå…! Ett och två…! Slash och Ozzy…!

Ibland är livet rätt intressant. Inte trodde jag väl att jag skulle få äran att bekanta mig med två marsvin så här en höstdag 2012. Men det fick jag:) Dessa två små kurrande, bajsande och blyga små djur ska få vara mina kompisar nu en vecka. Det är stor skillnad på att ta hand om två små gnagare om man jämför med en stor (liten för sin ras men ändå) Rhodesian Ridgeback. De liksom kräver inte lika mycket av en. Och särskilt inte nu innan vi har lärt känna varandra. Jag har nämligen taktiken att jag inte ska på och gosa för mycket med dem innan de är bekväma med att det är jag som lyfter ur dem ur buren och att det är jag som ger dem mat osv. Lite uppvärmning kan man säga…

Marsvinens matte gillar hårdrock och vid marsvinsdopet eller namngivningen så fick de naturligtvis heta något coolt. Så en av de två fick heta Slash. Hur mycket jag än tittar så ser jag inte en rökandes, gitarrspelandes krulltott i det här lilla söta djuret. Inte heller ser jag någon likhet mellan den andra och Ozzy. Men jag tycker ändå på något sätt att namnen passar. För om man bortser från rocklegenderna så är namnen rätt söta på två små gnagare.

Lika som bär… Eller hur?

Kategorier
Politiska tankar

Att göra något för sig själv..

När jag träffade Miran så trodde jag på att mitt liv skulle förändras. Det var liksom skrivet i stjärnorna. Men att det skulle förändras så här mycket hade jag aldrig trott.

Jag är en tjej som alltid har klarat mig bra själv. Jag har väl varit lite som en pojkflicka i mångt om mycket. Trots det har jag väl haft mina stunder då jag har ägnat mig åt att göra fina frisyrer på mig själv, måla naglarna och lägga lager på lager på smink innan någon fest. Men där har det liksom tagit stopp. Skönhetstänket har aldrig kommit in i vardagen.

Men så träffar jag en man som är metrosexuell. Vem hade kunnat ana att den här Balkan-mannen skulle ha ett sådant inflytande på mig. Det är som att jag har varit en sovande björn…

För tro det eller ej; Jag har varit på min andra ansiktsbehandling i hela mitt liv idag. Och inte nog med det, jag tog lyxbehandlingen inklusive brynfärg och fransfärg. I lyxbehandlingen ingick portömning, massage och massa annat gott. Så jag låg och blev omhändertagen i 90 minuter ute på en hästgård/salong i Röinge i Halmstad. Jag njöt av att bli totalt ompysslad och när 90 minuter hade gått så var jag alldeles avslappnad. Tänk att jag har missat detta i så många år. Tänk att det finns sådana underbara händer som kan göra min hy väl och mitt sinne avslappnat. Jag vet att jag om två månader bokar en ny tid på: http://www.pilagardwellness.se/

Ville bara säga att heaven finns i Röinge i Halmstad…

Over and out:)

Kategorier
Politiska tankar

Hur viktigt det är att känna sig trygg!

Var beredd på lite personligt!

Det här inlägget kommer att vara väldigt kopplat till min personliga resa. En personlig resa där jag drar mycket lärdom av det som händer runt omkring mig. Hade jag inte sett det positiva i det något konstlade så hade jag nog förmodligen blivit en gnutta knäpp. Några av mina läsare skulle nog säga: ”Ja, du Lotta, du har förändrats en del sen i somras. Du har blivit mer nedstämd och inte så positiv som du var tidigare”. Fasen vad glad jag är över att ha så fina och uppmärksamma vänner som ser sådana förändringar hos en själv. Det är vad jag kallar äkta vänskap. För när man har vänner som vågar säga det som de ser, att de vågar säga det som är rättfram. Det är då som jag  kan göra en positiv förändring i mig själv. Och jag ser det bara som något positivt att den här underbara vännen såg det som hände i mig. För hon har ju rätt. Jag är inte lika glad och positiv som jag var tidigare. Livet är inte lika lätt, tryggt och underbart som det var för någon månad sedan.

Det är så underbart att få titta djupt ned i en dal och nästan ramla i själv för att sedan med friska tag ta sig upp igen. Men frågan är om jag hade tagit mig upp eller om jag omedvetet hade ramlat längre ned om inte min vän hade sagt: Stopp och vänta nu! Något är inte som det ska med dig.

Som lärare, politiker, flickvän, syster, dotter och medmänniska så får man aldrig glömma hur det känns att titta ned. För glömmer man då blir man lätt oempatisk. Och är man själv kvar i självömkan så är allt svart och man kan inte hjälpa att se andra som omedvetet är på väg ned i djupet. Så nu ser jag på livet med lite mer friska ögon igen. Jag känner att jag fick en liten spark i rumpan för att ta tag i saker med energi och bestämdhet. För vad jag har insett är att: Trygghet är något av det viktigaste i en människas liv. Känner man inte trygghet i sin familj, i skolan, i samhället  eller i sina relationer, då fungerar man mer som en halv människa än som en hel. Allting man gör blir halvbra liksom.

Vad ska man göra för att få sin trygghet? Ja, det kan jag inte svara på. Men för mig handlade det om att lita på människor och framförallt att tro på mig själv igen. För oavsett om du är otrygg i skolan och du inte vågar tro på att det du känner är rätt och därför inte tar kontakt med en vuxen, då kan det vara svårt att komma ur det. Samma för mig. Jag var tvungen att våga tro på att min familj och mina vänner ställer upp för  mig nu när mitt liv mer eller mindre är ett organiserat kaos. Men jag tror ändå på att jag är på rätt väg och jag tror på att jag har världens bästa vänner.

För att avrunda bloggandet idag så tänkte jag visa vad jag hittade om trygghet på Google.

Vad är trygghet?

trygghet

  1. känsla av välmående och säkerhet /bland vänner eller i samhället/
    Känner du trygghet i skolan?
    Tryggheten försvann med mina vänner.
  2. något som ger en känsla av välmående och säkerhet /bland vänner eller i samhället/
    Du är min enda trygghet.
    Alla de bekvämligheter och tryggheter vi vant oss vid hemma i Sverige.
    Nu kan jag fungera som normalt igen. För nu känner jag mig TRYGG!