Författare: Lotta

I höst kommer jag, tillsammans med Studiefrämjandet i Halmstad, att ha sex stycken föreläsningar på områden Holistisk hälsa.

I nuläget har vi valt ut sex stycken datum där jag tillsammans med åhörarna fördjupar oss i ämnet ”Hälsan kommer först”. Lokalen på Studiefrämjandet tar ungefär 30-40 personer per gång. Så det är först till kvarn som gäller.

Under föreläsningarna så kommer du som publik att få vara med och göra övningar, ta med dig ”läxor” och tillsammans så utvecklas vi.

Syftet med mina föreläsningar är att motivera och inspirera andra till att ta hand om sig själva och sina medmänniskor.

Det var en gång en ung flicka som inte hade några bekymmer i världen. Det var en gång en flicka som var nyfiken och livsglad. Det var en gång en flicka som helt oförstörd började i en skola där mobbning vad den mobbades fel.

Det brukar sägas att ord är som tattueringar, och det brukar sägas att var försiktig med det du säger. För när det väl är sagt då kan du inte ta tillbaka det.

Men det finns också dem som säger att du som tar emot det någon säger till dig, du är ansvarig själv för hur du hanterar det. Du själv är ansvarig för om du låter det passera eller om du tar det personligt.

En del säger att de aldrig tar något personligt och de går runt som åskmoln hela dagarna. De säger att de inte bryr sig om vad andra säger. De säger att det är fel på alla andra.

Det var en gång en flicka som gick till en skola där det var den mobbades fel.

Den flickan var jag!

Det började redan i lekis mins jag. Min mamma var dagmamma, så jag hade aldrig gått på dagis utan vi hade barn hemma hos oss hela dagarna. Min pappa jobbade natt på en industri. På lekis så fattade jag inte riktigt hur allt fungerade men jag trodde att jag åtminstone skulle få vara med och leka.

Men, när jag frågade så var ”det är redan för många”, ”du är tjej du kan inte vara med” osv. Och fortfarande ännu idag så hindrar jag mig själv från att fråga, för dessa ord har liksom bränt sig fast i min själ. Och jag väntar mig att jag ska få det svaret, och det blir en självuppfylld profetia.

Det var en gång en flicka som gick till en skola där det var den mobbades fel.

Vår lärare som vi hade sa alltid till mig när jag sa ”de jagar mig på skolgården och säger att jag inte får vara med”, ”de kastar kottar och stenar på mig”, ”killarna slår nervslag på mina armar”, ”tjejerna säger att de är för många””-Lotta, jag tycker att du ska gå undan, du behöver väl inte vara nära din klasskamrater om de inte vill ha med dig.”

Med ledsamhet i hjärtat gick en arg flicka hem ifrån skolan. Flickan blev arg på allt som hände hemma. Många kvällar så grät hon sig till sömns och önskade att hon dog. Hennes föräldrar grälade på henne ofta, och flickan grälade tillbaka. Hon var arg, ledsen, besviken och hon kände sig sviken.

En arg och ledsen flicka växte upp och ju äldre barnen blev desto elakare blev dem. Flickan fick inte komma på kalas, hon kallades hora och varje dag gick hon hem med sorg i hjärtat och bråkade med sina föräldrar. Och orden hemma om vilket hemskt barn hon var kom oftare, och alla ord vände hon inåt och fantiserade om hur hon skulle göra för att avsluta sitt lidande.

Det var en gång en flicka som älskade livet för mycket för att ta sitt liv.

Den här flickan växte upp och flydde hemifrån. Somliga skulle säga att hon gjorde ett karriärsval, andra skulle säga att det handlade om överlevnad. Men programmeringarna från barndomen satt kvar och den självuppfyllda profetian hängde över henne som ett moln som aldrig försvann. När de andra flickorna åkte hem till sina familjer på helgerna, så stannade flickan kvar. Hon visste att det bara skulle bli bråk hemma, och då valde hon att vara där hon var.

En efter en hoppade flickorna av gymnasiet och flyttade hem. Men inte flickan, för hon visste att hemma var hon inte önskad. Hon visste att vad hon än gjorde så gjorde hon fel. Så, hon stod ut trots att hon var olycklig. Hon hade en väldigt god vän som alltid fanns där för henne. Hon hade fått klasskamrater som faktiskt tyckte om henne och som hon fortfarande har kontakt med. Och hon stod ut.

Idag är flickan en vuxen kvinna med stora ärr i sin själ. Ibland går såren upp och kvinnan sörjer sin sårade flickas barndom. Hon önskar ofta att människor kunde förstå den lilla tös som var så arg och ledsen. Hon önskar att det hade varit annorlunda och att de djupa såren inte hindrade henne i sitt liv idag. Men hur mycket som jag än jobbar med mig själv, genom att förlåta mig själv och andra, så sitter alla dessa ord kvar i min själ. Bilderna finns i mitt minne och slagen i min kropp.

Det var en gång en flicka som hette Charlott Zsoldos som gick till en skola där det var den mobbades fel. Den flickan är jag!

God morgon!

 

Det är inte alla som är redo att lämna sina gamla vanor bakom sig och försöka något nytt, men de som gör det, gör det med dunder och brak. För hur ska du få andra resultat om du alltid gör samma sak? Om man fastnar i sitt ekorrhjul av att kritisera sig själv, äta för lite, äta för mycket, kritisera andra, inte ta tag i träningen, träna för mycket osv. Ja, då kommer du heller inte få några andra resultat. Du är liksom tillbaka på ruta ett.

Men det är svårt att bryta ett invant mönster, för hur smärtsamt det än är, så är det något som är bekant och det ger en trygghet. För en trygghet är att kunna konstatera att ”det spelar ju ändå ingen roll för det kommer inte att gå ändå”.

Somliga drivs av sin inre motivation till att oavsett misslyckanden och motgångar att alltid resa sig. De reser sig med värdighet och säger; ”jag ska göra det bättre nästa gång. Jag ska lära mig något på det.” De kanske inte reser sig direkt. Men de vill göra en förändring och inget kan stoppa dem.

Det är många som trots toppjobb, fantastiska relationer, pengar och mycket annat som ibland dippar. Och det är ok. Det viktiga är att hitta tillbaka igen. Att helt enkelt sätta sig upp i sadeln efter att hästen bockat och slängt av dig. Många framgångsrika affärsmänniskor berättar om och om igen hur dåligt den stora affären hade gått. De blev luspanka, vilket gjorde att de fick komma på något som var bättre. Och med det som var bättre så fick de större framgång än de hade fått med den ursprungliga idéen.

Som livsstilscoach så vet jag (av egna och andras erfarenheter) att det tar tid. Som lärare vet jag att saker tar tid. Som människa så vet jag att saker tar tid. Men det är viktigt att försöka att se den stora helheten istället för att stirra sig blind på detaljerna. För vad gjorde det om du bara slog in 30 av de 100 bollarna din första tennislektion. Det visar ju bara att du nästa gång kan satsa på att slå in 35 stycken och faktiskt bli bättre.

Nu kommer slutklämmen på det här inlägget:

Låt aldrig någon annan sätta en stämpel på hur mycket du är värd! Den värderingen måste komma inifrån en plats som är full av kärlek till dig själv. De flesta som dömer är inte nöjda med sig själva och de projicerar detta på dig. Borsta av dig och res dig upp.

Söndag 2014-07-06

Idag vill jag berätta hur stolt jag är över mina klienter. Det är sommar och de gör ett riktigt bra jobb. Det är vissa tider på året som det är lättare/svårare/mindre motiverande osv att göra saker på. Det krävs mycket inre motivation, karaktär och uppmuntran för att göra en livsstilsförändring. Och man kommer att göra misstag, det kommer att vara tufft och ibland vill man ge upp.

Men mina tappra klienter ger inte upp. De fortsätter att ånga på och de gör fantastiska framsteg. Det är mycket som de måste lära om, utveckla och våga. Men så är det med allt. Jag har själv gjort precis samma resa.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om ni lägger märke till magen så är den nästan gravidrund. Och jag kan säga att som 23åring så mådde jag verkligen skit. Jag var i USA i ett år och när jag kom hem så vägde jag 78 kg.

Och det tar lång tid att skaffa en ny och bra vana. Men det tar bara 3 dagar att ramla tillbaka in i en gammal dålig vana. Det är därför som det är så viktigt att ha bra människor runt sig.

Det är med rätt kunskap och goda vanor som jag som 34åring kan få så härliga resultat, energi och livsgnista som jag har.

Allt är möjligt!

Kvinnor, ja särskilt kvinnor har en dålig uppfattning om vad de egentligen stoppar i sig.

När kvinnor, och män kommer till mig för olika problem så i utvärderingen kring livsstil och val så blir det så tydligt: De flesta äter alldeles för lite.

Det finns väldigt många dieter och myter i vårt samhälle. Och så finns det dem som vill tjäna pengar på din ohälsa. Hur ska man då tänka som kund? Ska alla gå på 5:2 dieten för den är i ropet nu? Eller ska alla gå på LCHF eftersom kosttdoktorn har den som paradhäst?

Vi är ganska många som arbetar hårt för att upplysa människor om att vara kritiskttänkande när det väljer coacher, taktik för träning och kost osv. Men det är lätt att drunkna i ljudet från skickliga marknadsförare och lobbyister. För dessa två kategorier vill göra en sak; Tjäna pengar på att sälja skit till dig!

Livsmedelsverket är en av de största skurkarna tillsammans med media i det här. Och mycket av det som livsmedelsverket och media publicerar till de stora massorna är rena lögner. Nu gick ett forskningsteam ut och berättade om ”super-broccoling”. Och visst, det låter ju väldigt bra. Men om man går bakom det som sägs och följer pengarna, vem står bakom ”super-broccolin” Jo, Monsanto. Och vilket företag är det? Det är världens största företag för att bestämma över allt på jordbruksmarknaden med inriktning på GMO. Vad vet vi om GMO? Det är alltså genmodifierade grödor. Många länder gör nu allt för att stoppa Monsanto eftersom deras inverkan på naturen, djuren och människorna har varit/är förödande. Men i Sverige publicerar vi artiklar om hur himla bra en genmodifierad broccoli är utan att blinka.

Livsmedelsverket går även ut med en massa rekommendationer till allmänheten som helt saknar forskning. Vilket jag tycker är otroligt skrämmande. Om vi tar matpyramiden som ett exempel. De som studerar nutrition (hoppas jag) förstår att människan inte kan leva utan två saker; Protein och fett. Det är därför som det heter Essentiella proteiner och Essentiella fettsyror. Och Kolhydrater är väldigt viktiga med, men de är inte livsnödvändiga för en människas överlevnad. Ändå väljer Livsmedelsverket att bygga en människas grund på något som inte är livsnödvändigt; bröd, pasta, ris och potatis. Detta tycker de är det som man ska bygga upp en bra människa på. Hmmm är det inte något konstigt här? Skulle du bygga ditt hus på skumplast som grund?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med att svänga runt på pyramiden så förstår ni lite hur jag tänker. Och med andelen människor som försöker att sköta sig och följa alla råd och rön från olika källor. Och de jobbar, försöker och misslyckas. Och sedan hamnar de i självförakt och sedan är den negativa spiralen igång.

Många får tips av ”Facebook-experter” ät mindre och träna mer. Ja, det funkar ju eller? Om du överäter och inte rör på dig, absolut! Men majoriteten av kvinnor med extra kilon gör felet att de inte äter tillräckligt. De äter mat som inte innehåller någon näring vilket gör dem undernärda. Och detta skapar kaos i det hormonella systemet.

Du kan gå ned i vikt genom att äta mer, balansera dina hormoner och #ditchthedietBS

Hej kära läsare!

Idag spelade jag in min första podcast. Syftet med att ha en podcast är att kunna få ut kunskap till er som är intresserade på mer än de sätt som jag har använt mig av tidigare.

Jag uppskattar verkligen podcasts och jag lyssnar dagligen på riktigt duktiga människor inom olika områden. Bland annat så följer jag Phil Learney och Ben Coomber i deras podcasts. Jag tycker att det är väldigt lärorikt och eftersom jag går väldigt många promenader med min hund så tycker jag att det är väl spenderad tid att lyssna på ett nytt avsnitt eller lyssna på en bok. Jag lyssnar på ungefär två böcker i veckan och läser väl en. Och jag hinner med ett par avsnitt på olika podcasts också.

Jag tycker att utbildning är väldigt viktigt och för mig är det att lära sig då jag kan förmedla de kunskaper som jag har till andra.

Så fort iTunes har gått igenom mitt material och godkänt det (det kan ta mellan 3-5 dagar) så kommer jag att lägga länk här på bloggen, Facebook och Twitter.

 

Tills dess, tveka inte att höra av er!

/Lotta

Hej igen!

Det var ett tag sedan som jag satte mig ned för att skriva. Jag har haft många tanka på dagens artikel och jag har funderat på hur jag ska uttrycka mig. För ett tag sedan så hade jag en föreläsning i Söndrums bibliotek och jag snuddade bara vid ämnet kost. Och det är som de flesta vet, ett väldigt laddat ämne.

När många på grund av krämpor, viktproblem och annat går till doktorn så får de en tablett och därefter går man hem. Alla symptom kan lösas om man tar det här pillret. Trots att inget tycks hjälpa så anklagar man sig själv och då börjar man läsa det som står på löpsedlarna eller ”fitness tidningar”. Där gör man själv ett ihopkok på olika dieter och andras resultat. Man dricker pulver till höger och vänster och tränar som en galning. ”För så stod det att de andra gjorde”.

Regel nummer 1. Bara för att någon lyckas på det sättet så betyder inte det att det är sättet som är anpassat till dig.

För att:

1. Vi har olika kön

2. Olika åldrar

3. Olika gener

4. Olika mag- och tarmkultur

5. Olika träningserfarenhet

6. Olika förhållningssätt till mat

7. Olika stressnivåer

8.Olika sömnbehov

9. Olika arbeten

10. Olika livsförhållanden

och listan kan göras längre och längre…

Betyder detta att det är kört för mig nu då? Nej, det betyder det inte. Men om du vill nå resultat så måste du börja där du är just nu. Att gå på en lågkaloridiet för ett kortsiktigt resultat är absolut ok. Med det kommer inte att leda till någon ”Hållbarhet”

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hållbarhet är skillnaden på strikta dieter och kortsiktighet. Och det är med hållbarheten i fokus som jag jobbar. Jag vill att mina kunder ska ha sina hormoner i schack och att de ska kunna tänka utan att de blir snurriga. Jag jobbar på ett sätt så att man inte ska behöva känna ”cravings” få humörsvängningar och besvär med magen. Långsiktighet, vanor, medvetenhet och samspel är mina verktyg. Och jag har en väldigt stor kunskapsbank.

Vill du bli av med problem med din mage: Kontakta mig!

Vill du gå ned i vikt och samtidigt bli starkare: Kontakta mig!

Vill du ha hjälp med att skapa strategier i ditt liv: Kontakta mig!

Och vill du ha hjälp med andra livsstilsrelateradeproblem så är du hjärtligt välkommen att kontakta mig om det med. Inget utesluter det andra.

Ha nu en fin dag och fundera på dina beslut som du tar. Kanske är det dags att du satsar på dig själv.

Vem har gett dig dina tankar? Har de rätt?

Det är lätt att tro ett en person som jobbar med hälsa och välmående aldrig har stött på några svårigheter i livet. Det är en vacker fasad, precis likt den fasad som andra bär på.

Under de senaste veckorna så har jag djupdykt ned i en avgrund som jag länge har försökt att undvika. Att kalla det länge är nog lite av en underdrift ur två synvinklar; den ena är att jag inte visste att den fanns och den andra att svaret på frågan skulle bli obehaglig.

Under mina barndomsår så blev jag väldigt mobbad i skolan. Och det hela började med om jag kommer ihåg det, att någon sa att jag var ful. Om vi pausar där lite för att inte dra i för stora växlar eller för att göra det hela banalt så är det viktigt att se omständigheterna. Jag är alltså en flicka som är andra barnet i familjen. Det första barnet dog tyvärr vid födseln och efter mig kom en flicka till. Mina föräldrar har säkert gjort sitt bästa utifrån de förutsättningar som de har haft. Men ändå blev det fel.

Jag hade en nära släkting som aldrig har behandlat mig väl, och denna släkting har väl inte behandlat många väl alls som jag vet. Men den har haft makt och inflytande över oss alla ändå. Och när en ung flicka får höra att ”du ska vara glad att du är ful nu, så att du kanske blir snygg när du blir stor” så gör det ont. För om jag är ful i dennes ögon, då är jag säkert ful i andras ögon med.

Så, flickan (jag) börjar skolan och får höra att jag är ful. Ett barn med en god självkänsla och där den vet att detta inte är sant kommer ju inte att bry sig om något så trivialt som vad någon säger. Men jag hade redan fått höra av min släkting att jag var ful. Så de elaka barnen bekräftade ju vad den här personen hade sagt. Och som de flesta vet så är ord som tatueringar. Dessa ord blev till mina sanningar hur jag än kämpade emot dem.

När jag kom till den åldern att det var dags att våga träffa killar så hade jag ingen självkänsla alls. Jag var ful. Jag var ful och ingen skulle kunna bli kär i mig.

Jag träffade den sötaste killen på skolan och vi var ihop i två veckor. Och under dessa två veckor så kom det fram en tjej och hon sa: ” jag tycker synd om din kille som har en sådan ful tjej”. Chansen att jag nu skulle träffa någon blev som ett Mount Everest för mig. För jag fick ständiga bekräftelser på att jag inte dög.

Så, jag grubblade, spelade stark, grät mig till sömns och bråkade hemma. Livet var en ond cirkel som aldrig ville ta slut. Jag flydde till volleybollgymnasiet för att få ett bättre liv. Det blev inte mycket bättre. Vi var 10 flickor som kom in och 6 hade slutat innan vi tog studenten. Jag stannade trots att jag vantrivdes, för vad skulle jag flytta hem till?

Livet fortsatte så här under många år, och jag brottades med mig själv och mina tankar. Jag blev vuxen, skaffade mig en utbildning och fick ett jobb.

Jag försökte att prata om det, och somliga lyssnade och andra inte. Jag utvecklade dessvärre en vana att hellre prata till andra än att lyssna på dem. Troligtvis för att jag blev väldigt självupptagen i mina egna problem att det var det ända som jag tillslut såg.

Jag tänkte ofta att: det är klart att den killen inte vill träffa mig för jag är så ful, eller att nä, jag får nog inte vara med de där kompisarna för jag är inte tillräckligt bra. Och vips så hade jag gjort den där släktingens ord, killarna som mobbade mig och mina förväntningar av andra till mina sanningar.

Men vet ni vad? Jag är inte ful! Jag är lika vacker som alla andra. Jag har ett gott hjärta, en härlig empatisk förmåga och ett hjärta med kärlek. Jag väljer att förlåta de där orden som människor utan bättre vetande har slängt åt mitt håll. Jag förlåter mig själv för att ha blivit itutad sådana osanningar. Och jag älskar att jag tycker att jag är vacker.

Låt ingen annan tala om för dig vad du kan och inte kan göra. Du vet det själv, och hur ska dessa andra människor med sina goda råd veta något om din förmåga?

Några råd!

1. Omge dig med människor som ger dig kärlek och värme
2. Undvik människor som är arroganta
3. Lyssna inte på andras ”goda råd”
4. Se dig i spegeln och säg att du är bra precis som du är
5. Skriv ned 5 saker som du är tacksam för innan du går och lägger dig.
6. Omge dig med människor som ger dig kärlek och värme