Livet är en gåva, men det är ibland svårt att se det i en stressig vardag.
När man är på rätt bana i livet så får man den ena uppenbarelsen efter den andra. De svackor som man får blir lättare att hantera och man kan spåra sig tillbaka till vart det knöt sig. Min duktiga klient Silvia som gör sin resa har bara efter en otroligt kort tid lyckats med att spåra t ex sin stress. Det är inte alla som vill se det som gör oss sjuka. Och det är så lätt som coach att säga. ”Men varför äter du det där om det gör dig sjuk? Gör som jag!” Och jag föll i den fällan jag med. Och tack vare att med åldern kommer ödmjukheten och lyhördheten. Och som en vän en gång sa till mig. Och nu citerar jag dig PO Osbeck. Som är utbildningsansvarig på Spis och Deli och känd Halmstad-profil särskilt inom hälsa och träning.
Man kan aldrig bli profet i sin egen hemstad!
Och jag vill gärna lägga till. Och man kan inte föra en flock människor till en plats som inte är trygg för dem. Och trygghet är för oss olika. För mig är platsen trygg. För jag har varit där många gånger. För Silvia var platsen som vi skulle besöka trygg, för hon känner mig. Hon vet om min resa och hon var redo att göra sin. Och vi började tillsammans. Men man måste som coach räkna med att det tar tid att vinna ett förtroende. Och det är viktigt att vårda det.
Så, vad har detta med att livet är en gåva att göra? Jo, jag som får chansen att leva och skapa mitt liv. Jag får chansen att lära ut till mina elever och mina klienter. Och det bästa av allt. Jag får chansen att lära mig av mina klienter, elever och mina coacher. Och cirkeln är komplett. Jag har massvis med coacher i min vardag. Jag har kollegor på mitt lärarjobb som ger goda pedagogiska råd om undervisningen, jag har föräldrar och ett syskon som ger mig råd och tips kring livet. Jag får lära mig av mina elever att man kan bumpa Iphones för att föra över bilder. Jag har JP Sears som alltid finns för mig att gråta hos, få råd hos och bli stärkt hos. Och livet är en gåva. Särskilt för mig som har haft turen att födas i Sverige.
Men livet är även en gåva när det är som jobbigast. För när det är jobbigt kanske man inte uppskattar livet. Men i de små ljusglimtarna så märker man att där finns en skillnad och ta då tillvara på den.
För är det inte häftigt att även de minsta sakerna kan vara underbara. Jag njuter varje dag av att se solen gå upp över fälten på Österlen. Mitt privata instagramkonto är fullt av naturbilder. Varför? För att jag är lyckligt lottad som kan ha så mycket tid där. Vad gör dig lycklig? Har du stannat upp och känt efter? Går du på autopilot?
Och all input som jag får just nu är helt enorm. Jag lär mig en massa nytt och spännande hela tiden. Och just nu laddar jag för djupa knäböj och marklyft på gymmet i eftermiddag. För jag fick sån energi från mitt pass igår då jag körde ryck och stöt. För nu börjar tekniken sitta och med det kommer kilon. Snart kommer jag lägga upp lite bilder då jag har ökat lite.
Sedan blir det läsning av boken Metabolic Typing som äntligen har kommit. Jag gillar sättet att tänka att vi är alla olika individer och vi behöver olika saker, även i det vi äter. Alla vill inte jobba med samma sak och alla magar vill inte ha samma mat.
Men först blir det en tripp till havet med hunden. Vi har vårt favoritställe med grön mark så långt ögat kan nå och havet som brusar i bakgrunden.
Kärlek