Publicerat av - Politiska tankar.

I förra veckan fick media tag på den film som SD själva hade spelat in . På filmen visar de ju alla vilka de egentligen är trots slips och kostym. Jag har själv försökt att hänga med så gott jag har kunnat via tv, radio, tidningar och bloggar. Den slutsats som jag har dragit är: Vi är bara och krafsar på ytan i det här främlingsfientliga partiet och dess anhängare.

När vi lärde oss om andra världskriget i skolan var alla rörande överens om att ”vi” aldrig skulle vara så korkade att ”vi” gick på det som tyskarna gick på. ”Vi” tyckte att det borde man ju ha sett långt innan det gick så långt som till utrotningen av nästan ett helt folk. ”Vi” klappade oss på axeln och sa att ”vi” minsann inte var så lättlurade. Men allt eftersom åren gick och ”vi” blev äldre så hamnade vissa inom idrotten andra inom musiken och vissa visste kanske inte vart de skulle gå. Och inom alla dessa grupper började vardagsrasismen ta form. Man började höra ord som ”jävla neger”, ”blatte jävel”, ”stick hem, du har inget att göra här”.

Jag som alltid står upp mot sådant här hamnade i bråk väldigt ofta. För jag kan aldrig acceptera att någon kränker någon annan. Och till en början blev jag väldigt arg på den som sa eller gjorde den kränkande handlingen. Nu har jag förstått att problemet sitter mycket djupare. För är det verkligen individen som i frustration kastar ur sig allt som den har blivit programmerad till att göra, som är det stora problemet? Individen är i min mening bara en del av problemet.

Alla små pojkar och flickor som växer upp får sina värderingar någonstans ifrån. Någonstans skapas rasisten, nazisten eller fascisten. Människor blir inte bara över en dag en främlingsfientlig person. Jag är väldigt övertygad om att det hela har funnits med i antingen i ; generationer inom familjen, man har varit vilsen och funnit en grupp som har accepterat en,  man har bott i ett område där man har känt sig utanför, man är frustrerad över att man har förlorat sitt jobb.  I alla dessa kategorier finns det utlösande faktorer för vad som kan göra en människa till rasist.

Av mina erfarenheter när jag har mött människor eller ungdomar så slås jag av hur färgade de blir av köksbordspratet. Där det som sägs inte egentligen är deras egna åsikter. Någon eller några har talat om för dem: invandrarna tar våra jobb, invandrarna föder massa barn så att de kan leva på bidrag, invandrarna får körkort betalt av kommunen, invandrarna gör si och invandrarna gör så.

Vad händer med den svenska familjen som föder en massa barn och lever på bidrag? vad ska vi säga om dem? Vad säger vi om en svensk får ett jobb framför mig? Jag är ju också svensk. Debatten om att invandrare fick körkort av kommunen var ju en höna av en fjäder. Det kallas en arbetsmarknadspolitiks åtgärd för att sätta folk i arbete. Jag fick en sådan när jag var runt 20 år gammal. Då betalade arbetsförmedlingen en bartenderutbildning till mig. Så att jag inte skulle behöva gå arbetslös. Jag kan säga att den var betydligt dyrare än det halva körkortet som fem stycken fick hjälp med i Laholm. Sen får elever som går på fordonsprogram både B och C körkort. Även andra gymnasiala program ger ungdomar körkort.

Min sammanfattning av det hela är, att om inte svenska folket oavsett etnicitet inte öppnar ögonen så kommer vi snart vara en kopia av Tyskland. Vi kommer att vara ett land som förföljer; romer, judar, muslimer, somalier osv. Jag vill inte bo i ett sådant land. Jag älskar Sverige för att vi är ett mångkulturelt samhälle. Jag älskar Sverige för att vi värnar om varandra. Låt mig få fortsätta att göra det.

Och för till alla er som undrar: Jag är en Blatte-Lover!

Kommentera

  • (Kommer inte att publiceras)