Det är lätt att bli avundsjuk på andra och känna irritation över sig själv, det är lätt att se ned på andra och höja sig själv. Men är det inte dags att vi slutar att döma andra och oss själva så hårt? Vad har hänt med att vara en god medmänniska?
One act of random kindness can change the world
Vad är då detta? Behöver det vara så svårt? Mitt svar är; det är en liten fin sak man gör för en annan människa utan att det ligger för mycket tanke bakom, man hjälper bara till. Istället för att gå förbi den som har tappat något så kan man då man ser det böja sig ned och plocka upp det till personen. För kanske är det så, att det är just detta som gör att den här personen för första gången på länge känner sig sedd. Vore det inte underbart att få ge en sådan gåva till en människa? Och nej, det är inte så svårt.
Men när man ger en osjälvisk gåva så får man inte förvänta sig något i retur. Här är det viktiga att det kommer inifrån en själv. Lusten att få hjälpa till. För det handlar inte om att människor ska göra något för dig i gengäld. Men tro mig, du får igen allt det fina i tiofald. Ett leende kan göra någons dag. Och för mig är det lätt att ge ett leende till någon, för jag mår bra av att le. När man ler inifrån så smittar det väldigt ofta av sig till att hamna på läpparna med.
Det är ibland lättare att vara osjälviskt snäll mot andra men inte mot sig själv. Och här vill jag vara bestämd. One act of random kindens, handlar inte om att vara en person andra utnyttjar. Du ska säga nej när du behöver säga nej och du ska inte känna dig tvungen för att vara andra till lags, för att de ska se dig, acceptera dig osv. Om du inte lär dig att säga nej och ständigt bär på en inre stress så kan det här skapa oerhört stora problem för dig i framtiden.
Jag har inte alltid kunnat säga nej. Jag ville alltid vara den duktiga och det var svårt att sätta gränser. Men genom åren har jag utvecklat strategier för det som jag klarar av och det som jag släpper. Men genom år av tidigare stress så har min stackars kropp fått betala priset.
Med en kropp som i många år lidit stressens råhet och en själ som aldrig har känt att den duger så vände livet. Min kropp hade fått genomlida timmar av träning på gymmet, olika dieter och aldrig svarade den på någonting. Jag utvecklade IBS och Hypothyroid.
Igår fick jag svar på mina gentester som jag hade gjort för www.23andme.com . Det är sida upp och sida ned på huruvida mina gener fungerar. Och med gener för Hypothyroid så var det här ganska oundvikligt kan man tro. Dock så säger många forskare att det är miljön som gör att vissa gener aktiveras eller inte. Och med tanke på att mina gener säger att jag har 61% risk att utveckla kraftig övervikt så har jag väl besegrat det mesta. Hypotryroid gör att ämnesomsättningen i kroppen minskar och med 61% risk för övervikt så känner jag mig just nu som en vinnare.
Jag har gjort val för att må så bra som jag gör nu och jag har skaffat mig nya vanor och rutiner för att visa mina gener att jag kan påverka det här hur mycket jag vill.
Vid lanseringen av min hemsida så kommer jag att lägga upp före och efter bilder på min transformation. Meningen med det är att visa att det egentligen inte krävs så mycket för att få den drömkropp man vill ha… jag är ett levande bevis på att man kan vinna mot alla odds.
