Rhodesian Ridgeback-arkiv - Charlott Zsoldos

Hej igen!

Det går lång tid mellan mina blogginlägg. Jag är fullt medveten om detta. Det är som att livets 24 timmar per dygn inte räcker till. Ibland hade det varit skönt med en mindre full kalender samtidigt som det gör att jag känner mig levande. Livet är en svår balansgång.

Det finns just nu så många reflektioner att göra och så mycket som jag skulle vilja säga, men det liksom bara låser dig och jag stirrar på tangentbordet som en fiende istället för en vän. Hur kunde det bli så?

Jag läser min andra master på Göteborgs universitet och nu är jag på kurs nummer 2. Vi har mycket litteratur som vi ska läsa, seminarier som vi ska gå på och tentor att skriva. Det hade väl varit tufft bara det, men så har jag mina politiska uppdrag, mitt heltidsjobb och det här lilla företaget med som grädden på moset. Det betyder att artiklarna här blir färre och min energi räcker bara till en klient åt gången. Just nu jobbar jag med Magnus för han ska springa ett lopp. Jag har skrivit tre artiklar för Vamé magasin och nästa nummer kommer ut den 7 mars. I artikeln så har jag intervjuat två grabbar som tävlar i fitness samt min kollega Mike Demeter från Kanada. Jag fick inte med hela Mikes intervju i artikeln så den kommer jag att publicera i sin helhet här på bloggen när väl numret är ute.

När livet hopar sig med Kommunfullmäktige, Regionfullmäktige, Driftnämnd, tentor och 7.30-16.30 jobb så är promenaderna med Larissa det som håller med flytande. Hon är min ögonsten och hon ser till att jag inte blir galen.

Jag hade en dagmatte under ett år och det hjälpte mig mycket i att få ihop livspusslet. Numera kör jag fram och tillbaka mellan jobbet och hemmet för att gå ut med Larissa på lunchen och tillbringa lite tid med henne. Hon börjar bli till åren nu mitt lilla hjärta. I augusti blir hon 10 år. Tänk var tiden går fort.

För att jag inte ska gå in i väggen har jag några trix upp i rockärmen:

Jag går alltid och lägger mig 21.30 oavsett om det är vardag eller helg.
Jag lyssnar på böcker när jag promenerar med hunden för att undvika att grubbla och bli stressad.
Jag går minst en långpromenad om dagen (1 timme) med Larissa och på helgen går vi alltid på stranden eller i skogen.
Jag ser till att äta näringsrik mat och ingen fast food.
Jag dricker bra med vatten och undviker kaffe och te.
Jag planerar, prioriterar och strukturerar mig och gör bara en sak i taget utifrån vilket som är viktigast. Jag struntar även i totalt oviktiga saker.
Jag omger mig endast med människor som ger mig energi.
Jag försöker hinna gå till gymmet 2-4 gånger i veckan.

Livet är ingen dans på rosor och ibland blir det så mycket svårare än man hade tänkt sig. Jag är ingen supermänniska, men jag vill gärna känna att mitt liv är meningsfullt. Jag gör inte alltid rätt utan det blir tokigt då och då.

Stay strong!

Det viktiga är att du hittar ett sätt som passar dig och som du kan ha i din vardag. Kanske kan jag inspirera dig? Kanske inte… Det är bara du som kan avgöra.

Hej hej!

Jag har verkligen lyst med min frånvaro från mitt eget företag det senaste halvåret. Det betyder inte att jag har ramlat av planeten utan snarare att hamsterhjulet som jag springer i har ökat i tempo och jag har sprungit fort för att inte trilla ur.

Livet är fullt av utmaningar för alla. Det kan handla om familjelivet, karriären, studierna eller att nå sina drömmar inom vad det än må vara. Jag har många drömmar, många mål och det trivs jag med. Mina drömmar och mål förändras genom att jag får erfarenheter och mognar, eller genom att jag lär mig något, som jag inte tidigare kunde. Utveckling är häftigt!

Under 2016 läste jag klart mina 30 poäng i svenska som andraspråk och utökade min lärarlegitimation. Jag har nu behörighet att undervisa i svenska och engelska på gymnasiet samt svenska som andraspråk på sfi och grundskolans tidigare år. Det har tagit tid att läsa på halvfart samtidigt som jag har jobbat heltid på mitt jobb på sfi.

När jag var klar i juni med svenska som andraspråk, så sökte jag fler utmaningar och läser nu pedagogiskt ledarskap på masternivå i Göteborg. Dessa 15 poäng som är en del av 120 poäng har gått på halvfart/eftermiddag, vilket har resulterat i en massa flängande upp till Götet varje vecka. Men roligt är det.

Nu i vår ska jag läsa ”skoljuridik och myndighetsutövning” och det verkar spännande tycker jag. Det blir heldagar på halvfart och det känns lite bättre för min del.

Något mer som tar min uppmärksamhet och tid är Regionfullmäktige där jag är ledamot och gruppledare samt kommunfullmäktige där jag är ersättare. Det är många handlingar som måste läsas, motioner som ska skrivas, interpellationer som ska ställas, insändare och debattartiklar som ska skrivas, möten som ska genomföras, dialoger som måste has osv. Många är inblandade och alla behöver sin omtanke. Med det sagt så låt oss hoppa över till något annat.

Jag gillar att få perspektiv i mitt liv. Det håller mig ifrån att bli gnällig och sur. Det är så lätt att man går och jämför sig med sin granne som har köpt en ny bil, eller kompisen som ska få sitt andra barn ( jag har inga). Det är så lätt att förblindas av det ”man inte har” och lägga all energi på det istället, för att se det som jag faktiskt har. Jag menar inte att man måste ha en överdrivet positiv inställning till allt. Jag ser gärna att man har ett kritiskt och ett ifrågasättande tänkande. Det jag menar är, att när dagen närmar sig sitt slut, fundera på vad som du känner dig tacksam över. Detta har hjälpt mig från att hamna i depression ett stort antal gånger. Jag har inte klarat det varje gång, men oftast så hjälper det.

Att läsa om andras liv, vetenskap och skönlitteratur hjälper mig mycket för att byta perspektiv och gå i någon annans skor ett tag. Jag läser böcker i bokform och jag lyssnar på böcker. Vanligtvis brukar jag ha tre böcker igång samtidigt. En bok som jag lyssnar på när jag är ute och går, städar och hänger tvätt. En bok som jag läser för studier vid frukost, på helgen och lite på kvällen samt en bok som jag läser när jag ska sova. Jag gillar att höra andras röster i mitt huvud än min egna. Mina egna tankar kan bli rätt tjatiga och de är inte alltid så snälla. Detta är ytterligare ett sätt för mig att inte bli deprimerad, samt förvärva mig kunskap.

Just nu läser jag om Bruce Springsteens liv! Hans bok heter ”Born to run” och det är en självbiografi. Den är mycket läsvärd.

Born to run

Born to run – ljudbok läst av Springsteen själv

Livet förändras med jämna mellanrum. Jag fick ett nytt jobb och jobbet bytte lokaler. De nya lokalerna ligger ca 9 km från min lägenhet. Under det första halvåret åkte jag buss, för jag hade en dagmatte till min hund. Då kunde jag läsa kurslitteratur på bussen till och från jobbet varje dag. Nu har jag ingen dagmatte längre och får lösa hundrastningen på andra sätt. Det har resulterat i ett jädra åkande med bild 4 gånger om dagen mellan lägenheten och jobbet. Sa jag att Halmstad bygger om varenda gata? Nej, men det gör de! Detta har gjort att för att komma hem efter 16.30 så tar det ungefär 35 minuter i alla bilköer.

Jag har fått tänka och fundera på hur jag skulle lösa detta, för jag kan ju inte flytta varje gång som jag får ett jobb. Min lösning har nu blivit en elcykel. Jag kom fram till att jag inte orkar cykla 3.6 mil varje dag = 18 mil i veckan, för egen maskin. Men med hjälp så hinner jag faktiskt träna i ca 25-30 minuter på samma tid som jag hade suttit i bilkö annars, innan jag kommer hem till hunden.

Lösningar på problem tar tid att gnugga fram. Jag har fått ha tålamod och vända och vrida på argument för att hitta ett hållbart sätt att lösa detta på. Min hund älskar att ligga och sova i min säng när jag inte är hemma. Hon blir trött när det är för mycket stim runt sig och hunddagis kostar i runda slängar 2500-3000 kronor i månaden. Det är bättre att vi gör som vi alltid har gjort.

Jag har blivit publicerad två gånger under 2016 i det Halländska magasinet Vamé.

2017 kommer nog att bli ett spännande år tror jag. 2016 var ett väldigt händelserikt år och även om det till stor del handlade om tragedier runt om i världen på grund av krig, svält och naturkatastrofer så fanns det även mycket medmänskligt ibland oss. Människor som sträckte ut en hand till en annan medmänniska i nöd, politiker som tog fighten mot rasismen och fler som handlar ekologiskt.

Under 2017 ska jag och en klient ge oss på hans löpning och förbättra tider och motivera till träning. Det ska bli en spännande resa. Tills vi ses och hörs igen!

God fortsättning önskar jag och Larissa