Kategorier
Blogg Hälsa

En tillbakablick på 2016 och året som har gått

Hej hej!

Jag har verkligen lyst med min frånvaro från mitt eget företag det senaste halvåret. Det betyder inte att jag har ramlat av planeten utan snarare att hamsterhjulet som jag springer i har ökat i tempo och jag har sprungit fort för att inte trilla ur.

Livet är fullt av utmaningar för alla. Det kan handla om familjelivet, karriären, studierna eller att nå sina drömmar inom vad det än må vara. Jag har många drömmar, många mål och det trivs jag med. Mina drömmar och mål förändras genom att jag får erfarenheter och mognar, eller genom att jag lär mig något, som jag inte tidigare kunde. Utveckling är häftigt!

Under 2016 läste jag klart mina 30 poäng i svenska som andraspråk och utökade min lärarlegitimation. Jag har nu behörighet att undervisa i svenska och engelska på gymnasiet samt svenska som andraspråk på sfi och grundskolans tidigare år. Det har tagit tid att läsa på halvfart samtidigt som jag har jobbat heltid på mitt jobb på sfi.

studier

När jag var klar i juni med svenska som andraspråk, så sökte jag fler utmaningar och läser nu pedagogiskt ledarskap på masternivå i Göteborg. Dessa 15 poäng som är en del av 120 poäng har gått på halvfart/eftermiddag, vilket har resulterat i en massa flängande upp till Götet varje vecka. Men roligt är det.

Nu i vår ska jag läsa ”skoljuridik och myndighetsutövning” och det verkar spännande tycker jag. Det blir heldagar på halvfart och det känns lite bättre för min del.

skoljuridik

Något mer som tar min uppmärksamhet och tid är Regionfullmäktige där jag är ledamot och gruppledare samt kommunfullmäktige där jag är ersättare. Det är många handlingar som måste läsas, motioner som ska skrivas, interpellationer som ska ställas, insändare och debattartiklar som ska skrivas, möten som ska genomföras, dialoger som måste has osv. Många är inblandade och alla behöver sin omtanke. Med det sagt så låt oss hoppa över till något annat.

14708388_10154397414516998_5435234640237221739_n

Jag gillar att få perspektiv i mitt liv. Det håller mig ifrån att bli gnällig och sur. Det är så lätt att man går och jämför sig med sin granne som har köpt en ny bil, eller kompisen som ska få sitt andra barn ( jag har inga). Det är så lätt att förblindas av det ”man inte har” och lägga all energi på det istället, för att se det som jag faktiskt har. Jag menar inte att man måste ha en överdrivet positiv inställning till allt. Jag ser gärna att man har ett kritiskt och ett ifrågasättande tänkande. Det jag menar är, att när dagen närmar sig sitt slut, fundera på vad som du känner dig tacksam över. Detta har hjälpt mig från att hamna i depression ett stort antal gånger. Jag har inte klarat det varje gång, men oftast så hjälper det.

Att läsa om andras liv, vetenskap och skönlitteratur hjälper mig mycket för att byta perspektiv och gå i någon annans skor ett tag. Jag läser böcker i bokform och jag lyssnar på böcker. Vanligtvis brukar jag ha tre böcker igång samtidigt. En bok som jag lyssnar på när jag är ute och går, städar och hänger tvätt. En bok som jag läser för studier vid frukost, på helgen och lite på kvällen samt en bok som jag läser när jag ska sova. Jag gillar att höra andras röster i mitt huvud än min egna. Mina egna tankar kan bli rätt tjatiga och de är inte alltid så snälla. Detta är ytterligare ett sätt för mig att inte bli deprimerad, samt förvärva mig kunskap.

Just nu läser jag om Bruce Springsteens liv! Hans bok heter ”Born to run” och det är en självbiografi. Den är mycket läsvärd.

15825734_10154611678676998_6350174742120515919_n

Born to run

Born to run – ljudbok läst av Springsteen själv

Livet förändras med jämna mellanrum. Jag fick ett nytt jobb och jobbet bytte lokaler. De nya lokalerna ligger ca 9 km från min lägenhet. Under det första halvåret åkte jag buss, för jag hade en dagmatte till min hund. Då kunde jag läsa kurslitteratur på bussen till och från jobbet varje dag. Nu har jag ingen dagmatte längre och får lösa hundrastningen på andra sätt. Det har resulterat i ett jädra åkande med bild 4 gånger om dagen mellan lägenheten och jobbet. Sa jag att Halmstad bygger om varenda gata? Nej, men det gör de! Detta har gjort att för att komma hem efter 16.30 så tar det ungefär 35 minuter i alla bilköer.

Jag har fått tänka och fundera på hur jag skulle lösa detta, för jag kan ju inte flytta varje gång som jag får ett jobb. Min lösning har nu blivit en elcykel. Jag kom fram till att jag inte orkar cykla 3.6 mil varje dag = 18 mil i veckan, för egen maskin. Men med hjälp så hinner jag faktiskt träna i ca 25-30 minuter på samma tid som jag hade suttit i bilkö annars, innan jag kommer hem till hunden.

elcykel

Lösningar på problem tar tid att gnugga fram. Jag har fått ha tålamod och vända och vrida på argument för att hitta ett hållbart sätt att lösa detta på. Min hund älskar att ligga och sova i min säng när jag inte är hemma. Hon blir trött när det är för mycket stim runt sig och hunddagis kostar i runda slängar 2500-3000 kronor i månaden. Det är bättre att vi gör som vi alltid har gjort.

Jag har blivit publicerad två gånger under 2016 i det Halländska magasinet Vamé.

13490678_10154041892796998_8732783594046334213_o 15317882_10154523051671998_8380965322190620000_n

2017 kommer nog att bli ett spännande år tror jag. 2016 var ett väldigt händelserikt år och även om det till stor del handlade om tragedier runt om i världen på grund av krig, svält och naturkatastrofer så fanns det även mycket medmänskligt ibland oss. Människor som sträckte ut en hand till en annan medmänniska i nöd, politiker som tog fighten mot rasismen och fler som handlar ekologiskt.

Under 2017 ska jag och en klient ge oss på hans löpning och förbättra tider och motivera till träning. Det ska bli en spännande resa. Tills vi ses och hörs igen!

God fortsättning önskar jag och Larissa

dsc03086 15665613_10154579010311998_4010254327018602361_n

Kategorier
Blogg Hälsa

Reportage i Året Runt

Hej!

 

Nu händer det grejer i tillvaron minsann. Nu i veckan publicerade tidningen Året Runt ett stort reportage om mig. Anledningen till att de fick nys om mig var för att Hallandsposten hade gjort en helsida tidigare. Själva intervjun gjordes under våren men reportaget släpptes inte förrän nu. Och det är väldigt blottande när det gäller min barndom och uppväxt.

2015-08-17 19.39.11

 

 

Jag är inte ensam om att ha blivit mobbad som barn och jag vet att många lider i det tysta. Men jag har aldrig varit tyst. Jag har alltid försökt att stå upp för mina rättigheter och för mig själv och mitt egenvärde. Men det har ändå resulterat i år av dåligt självförtroende och en dålig självkänsla. Jag har inte namngett de som mobbade mig värst. Men jag hoppas att de trots allt vet vilka de är och att de skäms.

 

ps. bilden är inte så röd i själva tidningen. Jag vet inte vad som hände riktigt när jag skannade in den med telefonen.

 

JustLotta_webb

Kategorier
Bara jag Politiska tankar

Skriva

God morgon!

Idag fick jag en sådan inspiration att skriva. Jonas Hassen Khemiri var på tv4:a nyheterna och berättade om sitt författarskap och rasism i vårt svenska samhälle. Det var så klockrent att han var i studion och att han berättade om vad som hade inspirerat honom att skriva. Jag har massor i mitt liv som inspirerar mig varje dag och det svåra med författarskap är väl att egentligen våga tro på sin ide och att fullfölja den. Jag själv har mängder av påbörjade stoff, alltifrån diktsamling, roman, barnbok till pjäs. Men inget av det blir klart. Kanske hänger det ihop med att lärare under mina år alltid har kritiserat mitt skrivande. Nej, nu var jag inte rättvis. Jag hade en vikarie en gång på grundskolan som älskade min berättelse Varulvsmannen. Det var så fantastiskt att få höra att jag berättade på ett sätt som tilltalade. Efter det så ville jag bara skriva och skriva och skriva. Tills jag träffade en lärare som sa att jag hade stora problem med min meningsbyggnad och att jag behövde träna. Inte en gång fick jag beröm för mitt innehåll.

Men nu efter fem år på högskolan och snart fyra år som verksam lärare, så tycker jag att jag tränar en hel del. Men jag är väl inte mästare på att använda mig av komma tecken. Det kan jag bli bättre på.  Men efter att jag startade min blogg så har jag äntligen kommit in i mitt skrivande igen. Det är så underbart att få knappa på tangenterna och se mina tankar bli tryckta ord.

Den här veckan har varit en berg och dalbana. Det har gått från förtvivlan på jobbet till lycka på jobbet. Och det har verkligen sugit musten ur mig. Jag är vad jag vet inte den enda läraren som känner så just nu. Vad jag vet är vi många kollegor som idag kämpar för våra yrken. Vi kämpar mot politiker, löneförhandlare, rektorer, föräldrar och snart ”mot” våra egna kollegor. Med alla nedskärningar på gymnasiet så är det ingen som går säker. I Halmstad väljer kommunen att ta in friskola efter friskola utan att tänka på vad konsekvenserna blir för skattebetalarna och kommunen.

Det var nämligen så här att i torsdags hade vi i Vänsterpartiet ett möte med en av Halmstad kommuns ekonomer. Den här ekonomen jobbar med att göra budgetarbetet tillsammans med både oppositionen och femklövern. Han berättade (bekräftade) det som mina partikollegor bara hade en svag aning om. Och det var; Kommunen bestämmer att man bakar in vissa saker i en skolpeng – antal kvadrat för eleven på skolan, pengar för skolmaterial, pengar för undervisande lärare osv. Då har man bestämt att det ska vara ett visst antal kvadrat och som då engelska skolan gör är att man låter eleverna vistas på halva ytan som kommunen har bestämt, men tar betalt för hela. Detta gör att det som blir över går rätt ned i fickan på friskolan. Så Engelska skolan har mindre lokaler för samma antal elever som en annan skola för samma pengar, men har en lägre hyra. Ska man kunna tulla så på reglerna? Är det bra för verksam personal och elever? Finns inte reglerna för att ha en bra kvalitet?

Idag ska jag förhoppningsvis börja på mitt nya skrivprojekt. Och jag hade den här gången för avseende att avsluta det med.