Grandiosa människor! - Charlott Zsoldos

Vi har alla mött en eller annan – eller hur?

Det är rätt vanligt att människor är medvetna om sina begränsningar. Det är också vanligt att människor har driv och motivation att bli bättre. Dessa människor är inte grandiosa. Dessa människor har självinsikt.

Om man gör en sökning på ordet grandiositet så får man upp följande förklaring:

Storhetsvansinne (megalomani), grandiositet, hybris, förhöjd självkänsla, i psykiatrin ett uttryck för ett sinnestillstånd där en person har en starkt överdriven självuppfattning, och ofta helt falsk självbild. Storhetsvansinne kan vara ett tecken på psykos eller en personlighetsstörning.

Det är väl ok att tycka jäkligt bra om sig själv och tro att man kan saker, tyvärr så är det inte riktigt det som det hela handlar om. Den här förvrängda självbilden skadar människor i omgivningen eftersom den ständigt måste upprätthållas. För att kunna upprätthålla bilden så måste personen övertyga omgivningen om att det är så bra som det verkar. Det är ju här som det blir jobbigt. För om någon går och tycker bra om sig själv så spelar det ju ingen roll, men om självbilden måste upprättas genom manipulation, lögner, nedsättande kommentarer om andra, hot och förtal, ja då är vi ute på djupt vatten.

Jag brukar ta till flykt när jag börjar se ett mönster, men även solen har sina fläckar och jag spenderade nästan 2 år i en relation med en narcissist. Nu var det ett tag sedan, men jag har ändå mött den här sortens människor om och om igen. Tyvärr så kan jag ibland vara blåögd och jag vill tro det bästa om människor, tyvärr så slutar det sällan bra med människor som har sådana här personlighetsstörningar.

Problemet är faktiskt inte att personen tycker att hen är så bra, för den vet att den inte är det utan problemet blir när den ska påtvinga mig eller dig att den är så bra. I en relation så brukar ”offret” bli invaggad i ett helt nät av lögner. Hen är den mest underbara som finns, ingen är så otrolig som hen. Men bit för bit så plockar narcissisten isär dig. Från en dag till en annan så har du fel kläder på dig. Det du säger är kanske lite korkat och du förstår ju inte bättre. Steg för steg så börjar du tvivla mer på dig själv och tro mer på din förövare. Efter ett tag har du gett upp din makt och du förlitar dig helt på den andre. Eftersom ditt värde som människa nu är reducerat från att ha varit lyft till skyarna ska du vara jäkligt tacksam för att hen ens vill ta i dig med tång och ingen annan vill ju ha dig.

Det här förekommer även i vänskapsrelationer och mellan familjemedlemmar.

En del kan vara så skickliga på sitt manipulativa spel att de kan gå under radarn väldigt länge, men när spelet börjar att nystas upp så får man se mer än man kanske ville från början.

Psykologguiden skriver följande om narcissism:

”narcissistic personality disorder [ˌnɑ:sɪˈsɪstɪk ˌpɜ:səˈnælətɪ dɪsˈɔ:də], NPD, narcissistic personality, narcissistic PD

Psykiatrisk diagnos som införts av bland andra psykoanalytiker som Heinz Kohut (1913-1981) och Otto Kernberg (f 1928), och som 1980 fick officiell status genom att tas med i DSM.

Narcissistisk personlighet

Ofta används uttrycket narcissistisk personlighet som synonymt med narcissistisk personlighetsstörning. I enskilda fall kan det vara svårt att dra en skarp gräns mellan excentricitet av det här slaget som inte kan betraktas som störning och en som är det. Ju mer overkliga föreställningarna är om egen storhet och ju mer okänsligt en person uppträder mot andra, desto mer befogat är det att tala om störning.

Utmärkande drag

Utmärkande för denna störning är ett mönster av storhetsföreställningar om den egna personen, behov av beundran och brist på empatisk inlevelse. Dessa drag finns med sedan ungdomsåren och visar sig i en mängd olika sammanhang. Vanligt är till exempel att individen uppvisar en grandios överskattning av den egna personens betydelse, är upptagen av fantasier om obegränsad framgång, makt, skönhet och fulländad kärlek och tror att de egna problemen är unika och bara kan förstås av någon annan lika speciell person.

Dessa personer gör anspråk på ständig uppmärksamhet och beundran från andra. De anser sig ha rätt till att behandlas bättre än andra och reagerar ofta på kritik med känslor av raseri, skam eller förödmjukelse.

Vanligt är också att de utnyttjar andra för att uppnå egna mål samt att de brister i sin förmåga till inlevelse i hur andra känner sig. Ständig avundsjuka beskrivs också som ett vanligt fenomen hos dem.

De har svårt att leva i ett kärleksförhållande. Om de blir övergivna av sin partner kan de ytligt sett bli förtvivlade och deprimerade men de dominerande känslorna är oförståelse, överraskning och hämndlystnad.”

Som jag sa tidigare så har jag gått i fällan många gånger. De flesta ser ju ut som dig och mig och många har vanliga jobb, tyvärr blir många chefer, vilket kan skapa jobbig stämning på jobbet.

Jag brukar få problem när personer med dessa personlighetsstörningarna ser mig som ett hot. För det mesta så försöker jag att inte ha med dem att göra, men ibland så har man inte så mycket till val utan får försöka att bara härda ut. En strategi brukar då vara att hen manipulerar andra för att få det som hen vill ha och då spelar det ingen roll om vänskaper går åt skogen, projekt skiter sig eller vad det nu må vara. Hen ska se till att hen får det som den vill. Detta tar enorm energi från samtliga inblandade och alla blir offer för att en ”ska vinna”, vilket egentligen inte är en vinst, men ok!.

Om man slår på ordet EMPATI så får man det här (från NE):

”empatiʹ (nylatin empathiʹa, av grekiska empaʹtheia ’häftig sinnesrörelse’, ’passion’), förmåga att uppfatta och uppleva en annan människas känslor.Empati kan ses som en form av den avläsning av sinnesstämningar och känslor som vi kontinuerligt gör av människor i vår närhet, begränsad och fokuserad till en viss situation.

Denna förmåga att så att säga koppla upp sig mot den andre är en förutsättning för allt socialt samspel både med närstående och i andra sociala sammanhang, till exempel på en arbetsplats.”

Detta ska inte förväxlas med SYMPATI (från NE):

sympati är en känsla av varm uppskattning och förståelse.

Här nedan tog jag med en blogg om just skillnaderna mellan empati och sympati. För det är problemet med empati som den här grandiosa människan har. När den använder dig eller någon annan i sin omgivning för att få mer makt, pengar eller vad det nå må vara så kan den göra så för den känner ingen empati med dig. Den delen av det mellanmänskliga samspelet finns inte. Man kan tro att det finns eftersom det kan verka så, men det är bara en del av charaden. Inget är liksom på riktigt.

Empati är inte sympati

Hur gör man sen?

När jag har gett mig i kast med människor med den här störningen så försöker jag att hålla dem så långt bort från mig som möjligt. Jag försöker att minska interaktionen eftersom det i sin tur minskar risken för trauma, konflikter eller maktspel. Som jag sa tidigare så lyckas jag inte alltid.

Skriv ned det som du upplever!
Ta ett steg tillbaka och se vad som händer! – blir det intensivare?
Umgås med människor som älskar dig för den du är!
Sök hjälp!
Skaffa inte barn med personen!
Håll låg profil och gå inte in i konfrontationer!
Läs böcker i ämnet!
Kan du, gå!
Blockera personen för att inte bli trakasserad!

Psykologin

Inom området psykologi så säger en del forskning (jag inte läst allt som är skrivet på ämnet) att en person utvecklar de narcissistiska dragen vid två års ålder. Ofta handlar det om att barnet inte har fått tillräckligt mycket kärlek och därför försöker det att använda sig av strategier för att få det.

Här är ett litet kort klipp: