För många, många år sedan sa en vis kvinna så här:
”Tell me what you eat, and I will tell you what you are” Anthelme Brillat-Savarin, The Physiology of Taste, 1825
French gourmet & lawyer (1755 – 1826)
Idag brukar vi säga; ”Du är vad du äter” och jag tycker väl att det stämmer bra in på verkligheten. Dock är det få som funderar på; Du är vad du tänker. Jag har på senaste fått en förkärlek för det här med vad tankar kan göra med en . Hur de kan stressa oss och hur tidigare dåliga erfarenheter formar ett tankemönster i våra hjärnor som tillslut driver oss till vansinnet. Samt att det ofta skapar en inövad hjälplöshet. Jag tror inte att jag kan och därför försöker jag inte ens.
Vad är det nu som jag egentligen pratar om?
“To understand passion is to get to the core nature of life, the very purpose of life, which is to progress and to evolve and grow toward fulfillment. If we are progressing and evolving, then we experience joy, energy, vitality and health. If I am passionate about something it’s because that something brings joy to me, nourishment to me – that activity is a path of evolution and expansion for me- expansion of knowledge, influence, power, and happiness. Pursuit of passion is so basic to life, so intimate to life, that if you’re not pursuing your passions, you’re not going to be happy for long. What you put your attention on grows stronger in your life. You can develop a talent in an area, which allows you to succeed in that area and thus enjoy progress, success and evolution.” Dr John Hagelin
Det blir som Dr John Hagelin säger: det vi fokuserar på växer sig starkare i vårt liv. Fokuserar vi på att vi inte kan så är det, det som vi kommer att uppfylla. Om någon annan vid en tidig ålder har talat om för oss att vi inte kan, vi duger inte för de vi är, vi är oönskade osv. Då kommer människan att ha tränat så på detta att det har satt svår stress i kroppen. Den här stressen av att inte vara älskad och att inte duga kan göra att personen förtrycker sina känslor så att den tillslut börjar skada sig själv, eller får migrän, magvärk, ledvärk. För barn som växer upp i en miljö där föräldrarna eller vårndashavarna är i obalans får stora problem. Barnen tar på sig olika roller då föräldrarna inte fyller dessa roller själva. De blir; Den duktiga som alltid säger ja och hjälper till, den som är passivt aggressiv, den lillgamla, den tillbakadragna, den som är utåtagerande och så vidare.
Vi kan förändra oss! De program som finns i våra hjärnor kan skrivas över. Vi själva kan börja att fokusera på det som vi vill och bit för bit ta bort det invanda mönstret som vi en gång hade och ersätta det med det vi vill ha i livet. Om vi inte gör detta så kommer det att skapa problem i ett område i vår hjärna som heter Hipocampus. Hipocampus finns i både höger och vänster hemisfär. Hipocampus tar hand om våra minnen. Och när vi har emotionella problem så utsätter vi vår hjärna och särskilt hipocampus för stor stress och detta resulterar i att det tillslut försvinner och vi får Alzheimer (Gabor Maté 2004 When the Body says No, the cost of hidden stress) Nedan finns en bild.
Mer om ämnet stress följer. Och jag lovar att organisera mig bättre i det jag säger i nästa blogginlägg.
Men fundera på följande: Vad stressar dig i ditt liv? Vet du ens vad som stressar dig?
Må väl tills vi hörs igen.